Jordbruk 800-1680
Djurgården har påverkats av människan under mycket lång tid. Under yngre järnålder blev människan bofast på gårdar och i byar. Marken delades mer varaktigt in i åker, äng och utmark.
Under senare delen av medeltiden ägde kyrkliga institutioner som Helgelandshuset, Svartbrödraklostret och Klara kloster stora delar av den nuvarande Nationalstadsparken. Under klostertiden utvecklades här ett för tiden väl utvecklat jordbruk. År 1452 bytte Konung Karl Knutsson (Bonde) till sig Waldemarsön (södra Djurgården). Härigenom inleddes en obruten Kunglig förvaltartradition. Genom reformationen år 1527 kom även övriga delar av dagens Kungliga Djurgården att hamna under Kunglig förvaltning.

Jaktpark 1680-1751(-1829,-1890)
1680 restes den s.k. Djurgårdsgärdesgården (två mil lång)i syfte att hålla kvar det jaktbara viltet och förhindra inträngandet av varg, björn och tjuvjägare. En stab av uppsyningsmän, grindvaktare och jägare bildades för att hålla jakt parken i stånd (s.k. Jägeristaten). Jaktintresset hos de kungliga avtog efter 1751 och efter 1829 underhölls inte längre djurgårdsstaketet och det var redan då i tämligen dåligt skick. Hjortarna flyttades nämligen 1829 till en mindre inhägnad i den nuvarande stadsdelen Hjorthagen. 1890 flyttades de sista hjortarna därifrån till Gripsholm. Byggnader från den här tiden låg med få undantag utanför Djurgårdsgärdesgården.

Rekreations och nöjespark 1751-(1829-,1890-)
De många krogarna, värdshusen och den vackra miljön verkar vara de faktorer som haft störst dragningskraft på besökarna under denna period. I denna period anlades parker, promenader och trädgårdar. Frisens park, den äldsta och största, anlades på södra Djurgården vid 1700-taletsmitt. Djurgårdskanalen, Rosendals slott, Lidingöbro (pontonbro) byggs. Två mycket driftiga män (Abraham Niclas Edelcrantz och Israel af Ström) i stort samtidiga, gjorde under 1800-talet Djurgården till ett centrum för utvecklingen av modernt skogs- och lantbruk. Trädgårdsföreningen på Rosendal och Bergianska trädgården gjorde området till ett centrum även för trädgård.

Israel af Ström lät anställa en kår av jägare som även skulle ha varsin plantskola. I denna plantskola skulle var och en dra upp skogsplantor för utplantering på Djurgården. Af Ström ville på så sätt restaurera de "söndertrasade och osköna bestånd" som vid denna tid fanns på Djurgården. För första gången i på länge tätnade skogarna på Djurgården.

I 1809 års regeringsform ställs Kungliga Djurgården under enskild kunglig disposition. Kungliga Djurgårdens Förvaltning förvaltar området på kungens uppdrag och förvaltningen bär sina egna kostnader. Alla inkomster som marken genererar i form av arrende och hyresintäkter går oavkortat till att vårda och försköna parken.

Sedan 1995 ingår Kungliga Djurgården i vår första National Stads Park vars rika natur- kultur- och rekreationsvärden vi vårdar och utvecklar.

Kungliga Djurgårdens Förvaltning

Alla rättigheter tillhör Kungliga Djurgårdens förvaltning.